I detta dokument ges mycket kortfattade referenser till/beskrivningar av offensiva konventioner som inte behandlats separat på Syskon. Dessutom har vi försökt komplettera med länkar till beskrivningar som förekommer på Internet.

Här berörs såväl »äkta» konventioner, där ett bud i stället för sin naturliga innebörd har fått en betydelse som inte har med den bjudna färgen eller tricknivån att göra, som olika behandling av naturliga bud. Till den första gruppen hör t ex Staymans . I den andra gruppen har vi exempelvis starkt 2-över-l-svar och svaga tvåöppningar.

Den primära källan är Mats Nilslands System & Konventioner från 1982.

 

Sangkonventioner

Svar på 1NT

Staymans 2§

Forcing Stayman 2¨

Roths 2¨

Cotter på 1NT

Gladiator 2§

Sundelins 2¨

Murrays 2¨

NPU 2¨

Flints 2¨

Staymans 2¨

Truscotts 2¨

Baron 1NT-2NT

Överföringsbud

Texas

Sydafrikansk Texas

EFOS överföring

STG överföring

Marionett-Stayman

EFOS 2ª

Conot 2NT

Modern EFOS 2ª

Direkt högfärgsfråga 3¨

Nonforcing Stayman

Begränsad Stayman

Fortsatt sangbudgivning

Upprepad högfärgsfråga

Reläbudet 3§

Poängfrågan 3§/¨

Trumfstyrkefrågan 3¨

Lågfärgsfrågan 3¨

Lågfärgsfrågan 4§

Modern EFOS singelvisning

Dubbeltydigt 2¨-svar

Störd sangbudgivning

Sundelins slinkningar

Sundelins sprattlingar

Wohlins metoder

Lucksystemets metoder

Lebensohl

Negativa dubblingar

Carrots metoder

Modern EFOS metoder

Styrkevisande pass

Sangöppnarens dubblingar

Aktionsdubblingar

Öppnarens konventionella stödbud

Nilslands slinkningar

Positivt 2©/ª efter 1NT-(D)

Styrkedubblingar

Dubbeltydigt 2NT

Stenbergs slinkningar

När fjärde hand bjuder

Konventioner på 2NT

Staymans 3§

Cotter 3§

Cotter 3¨

Flints 3¨

EFOS 3§

EFOS 3¨

Överföringsbud

Modern EFOS överföring på 2NT

Korsvisa 3©/ª på 2NT

Modern EFOS 3ª på 2NT

Sydafrikansk Texas på 2 Sang

SINT

Baron-Willqvist

Konventioner efter starka tvåöppningar

Herbertavslag

Reläavslag

Jaså-2¨

Stödvisande 2NT

Dubbla reläsvar

Aksel J Nielsens essvisning

Kontrollvisning

Dubbla avslag

Tvåfärgsvisande öppningar

Romerskt 2©/ª

Carrots 2©/ª

Kristianstadsklöverns 2©/ª

Flannery 2¨

Flannery 2©

Svensk Flannery

Falsk Flannery

Tartan tvåöppningar

Svaga 2 modell GP

Minisplits 2©/ª

Trefärgsvisande öppningar

Marmics 2§/¨

EFOS 2¨

EFOS 2 Sang

Romerska 2§/¨

Blue-Team 2¨

Precisionsklöverns 2¨

Super Precision 2¨

Avancerad Precision 2¨

Ursprunglig Precision 2¨

Svaga tvåöppningar

Svaga 2-öppningar (MS)

Svaga tvåöppningar (EFOS)

Svaga tvåöppningar, övriga

2NT som enda krav på svaga tvåöppningar

Ogust på svaga 2-öppningar

Decision 2 i färg

Minisplits 2§/¨

Naturliga 2§

Precision 2§

Super Precision 2§

Blue Team Club 2§

Carrot Club 2§

Skalmar 2§

Speciella tvåöppningar

Multi 2¨

Multi 2¨ (MS)

Multi 2¨ (Carrot)

Multi 2¨ (Skalmar)

Hjortronklöver 2§

Natural Conventional 2§

Super Säffle 2 i färg

 

Sangkonventioner

Sangbudgivningen kan delas upp i två grupper. Den första behandlar konven­tioner som kan användas var för sig eller flera tillsammans i ett valfritt sang­system. Nästa grupp är sådana som utgör »färdiga» sangsystem.

Observera dock att man inte kan ändra hur mycket som helst i ett känt sangkomplex utan att resultatet blir ett nytt sangsystem. Man kan deklarera »EFOS med avvikelser», men då bör huvudparten vara EFOS och inte avstegen.

Svar på 1NT

De mest kända svarskonventionerna är Staymans 2§ och över­föringsbud. Högfärgsfrågan förekommer i olika skepnader och ingår i de flesta sangsystem. 1 England kallas konventionen ibland för »Marx 2 klöver», eftersom Marx — en av Acolsystemets grundare — presenterade idén ungefär samtid­igt som Stayman.

Överföringsbuden är en uppfinning som svensken Olle Willner har stor del i. Redan 1953 redovisade Willner sina idéer i Bridgetidningen. 1 USA fick David Carter ungefär samtidigt liknande impulser vilket ledde till att Oswald Jacoby 1956 presenterade överföringsbuden i amerikansk version i Bridge World.

 

Staymans 2§

(Ewart Kempson, England; Samuel Stayman, George Rapee, USA; J H Marx, England)

Idén med 2§ som högfärgsfråga efter sangöppning lanserades på flera håll. Vem som egentligen var först är omöjligt att säga, men nämnda herrar var definitivt bland dem som populariserade konven­tionen, även om det huvudsakligen blivit Stayman som fått äran.

Staymans är en av de mest spelade konventionerna i bridge och återfinns i varierande skepnader i flertalet sangsystem. Även »upprepad» och »försenad» Stayman samt andra efterföljare baseras på samma grundidé, att med ett konventionellt bud fråga efter högfärgslängder.

 

Forcing Stayman 2¨

(David Carter, St. Louis) Termen »forcing» (krav) innebär här att svaret 2¨ som fråga efter högfärg samtidigt fastställer krav till utgång. (Roths 2¨, se nedan, är slaminvit)

Öppnarens återbud:

1NT

2¨

 

2©/ª

 

Fyrkortsfärg (2© med båda högfärgerna).

2NT

 

Minimum utan högfärg.

3§/¨

 

Maximum med femkorts lågfärg.

3©

 

Maximum med 2344.

3ª

 

Maximum med 3244.

3NT

 

Maximum med 33(43).

Dubbel Stayman spelas oftast med svag sang, där öppnaren ej har femkorts högfärg. Efter öppnarens återbud fortsätter budgivningen naturligt.

 

Roths 2¨

(Alvin Roth, USA) Svaret 2¨ visar alltid ett visst slamintresse (annars bjuds 2§). 1NT-2§; 2¨-3©/ª är krav med femkorts högfärg enligt Roth, men invit i normal »dubbel Stayman». Se även Dubbel Stayman.

 

Cotter på 1NT

(Pat Cotter, England) Cotters 2§ tvingar öppnaren att svara 2¨. Därefter kan svararen lägga av med pass eller 2 i färg, eller kräva med bud på treläget.

I Sverige har Cotter-metoden genom Alvar Stenbergs utveckling kommit att bli populär efter öppningen 2NT, se detta.

 

Gladiator 2§

(Nya Zeeland) Gladiator utvecklades som en komplett sangmetod. Svaret 2§ kommenderar öppnaren att bjuda 2¨, varefter billigaste färgbud av svararen är avlägg, högre bud limiterade. Svaret 2¨ är Stay­man och utgångskrav (forcing Stayman), högre bud är naturliga och krav.

Gladiators 2§ ingår (i modifierad form) i vissa systems sangmetoder: Romklöver, MIXED, Merkur, CAB för att nämna de mest kända.

 

Sundelins 2¨

(Populariserat av Per Olof Sundelin, Stockholm) Svaret 2¨ ingår i »Suddsang» (Sundelins sang). Metoden ingår också i det flertal sangsystem man laborerat med i systemen Carrot Club, Skalmar, m.fl.

Sundelins 2¨ kommenderar öppnaren att bjuda 2©. Svarshanden vill ofta lägga av i en egen färg, men kan ha vissa andra handtyper. Svararens bud efter 1NT-2¨;2©:

pass

 

 

Avlägg i hjärter.

2ª

 

 

Avlägg i spader.

2NT

 

 

Relä till 3§

 

3§

pass

Avlägg i klöver.

 

 

3¨

Avlägg i ruter.

 

 

3©/ª

Utgångsväljare med trekorts högfärg och minst (54) i lågfärgerna.

 

 

3NT

Utgångsväljare med minst (55) i lågfärgerna.

3x

 

 

Slaminvit med enfärgshand.

3NT

 

 

Slaminvit med minst (55) i lågfärgerna.

I modernare varianter, bland annat i sangsystem med styrka 13—17, har man utvecklat Sundelins 2¨ ytterligare. Det kan där också bjudas med en invithand och fem hjärter. Det innebär att öppnaren skall svara 2ª stället för 2©, när han kan acceptera en hjärterinvit.

I senare versioner, av både Carrol- och Skalmarsang, har budet 2¨ enligt Sundelin utgått och ersatts med överföringsvarianter.

 

Murrays 2¨

(Eric Murray, Toronto) Svaret 2¨ på 1NT ber öppnaren bjuda sin längsta högfärg. Svararen har i regel en svag hand med längd i bägge högfärger­na. Efter öppnarens 2©/ª kan svararen fortsätta med 2NT, som då visar en bra hand och inbjuder till visning av fyrkortsfärger på treläget så att 4-4-anpass­ning kan hittas i alla färger.

 

Augusts 2¨

(J August, USA) Som Murrays 2¨, men svararen kan också bjuda 2¨ med fyrkorts högfärg och längre lågfärg. Han återkommer då med lågfärgen om inte högfärgen passade. Med båda lågfärgerna bjudes 2§ följt av 3§.

 

NPU 2¨

(Non Plus Ultra) Svaret 2¨ är endera svagt med båda högfärgerna eller krav till utgång. Öppnaren visar längsta högfärg; med lika längd bjudes hjärter.

Svararen återkommer nu med 2ª på fyrfärg eller med femfärg på treläget, även bjuden högfärg. Svararens 3NT visar utgångshand med andra högfärgen medan hopp till fyrläget är splinter med ett femstöd. Med övriga händer bjuder svararen 2NT, som visar en jämn hand, eventuellt med fyrstöd.

Med den svaga handen måste Svararen passa på 2©/ª.

Efter 1NT-2¨; 2©/ª-2NT återbjuder öppnaren enligt följande:

3§/¨

Lägsta fyrkorts lågfärg.

3©/ª

4333 e11er 4-4 i högfärgerna.

3ahö

Femkorts klöver.

3NT

Femkorts ruter.

 

 

Efter 3§/¨ bjudes färger nerifrån.

 

Flints 2¨

(Jeremy Flint, England) Denna konvention används för att ge svararen möj­lighet att undvika tre sang med två typer av händer:

a)            solid lågfärg

b)            båda lågfärgerna

I båda fallen förutsätts att svarshanden är obalanserad och vill undersöka andra utgångskontrakt än 3 Sang. Flints 2¨ är krav till minst 3 Sang eller 4§/¨.

På 2¨ skall öppnaren visa fyrkorts högfärg (rimligen bara en bra högfärg). Därefter beskriver svararen typ a) ovan med:

3§ solid klöver eller solid ruter med klöverhåll.

3¨ solid ruter utan klöverhäll.

Fältet är fritt för öppnaren att visa håll under 3 Sang. När svarshanden är av typ b) bjuder han sin bästa högfärg på treläget:

1NT-2¨

bud-3©/ª

Öppnaren måste nu ha ett rejält håll i den objudna högfärgen för att bjuda 3NT. När öppnaren inte har, eller inte vill visa, högfärg på 2¨ bjuder han 2NT. Därefter gäller samma svarsvarianter.

 

Staymans 2¨

(5 Stayman, USA) Svaret 2¨ visar en obalanserad, lågfärgsbetonad hand och kräver till utgång.

 

Truscotts 2¨

(Alan Truscott, New York) Svaret 2¨ är krav till utgång och begär att öppnaren visar sin exakta fördelning alltmedan svararen endast bjuder reläbud.

Med 4333 återbjuder öppnaren 2NT och visar fyrkortsfärg på nästa relä. Med 4432 bjuder öppnaren 3¨ med båda lågfärgerna, med högfärg plus lågfärg bjudes färgerna i denna ordning och med båda högfärgerna bjudes 2© följt av 2NT.

I samtliga dessa fall kan svararen med ytterligare ett relä begära att få reda på dubbelton resp. trippelton. öppnaren bjuder då ett steg när hans dubbeltonfärg är lägre än trekortsfärgen och annars två steg.

Med 5332 och fem kort i klöver, hjärter eller spader bjuds först färgen och på nästa relä visas dubbelton med något av buden 3© (den lägsta), 3ª (den mittersta) eller 3NT. Med femkorts ruter bjudes 3©, 3ª eller 3NTang direkt på 2¨.

Svararen kan använda meningslösa bud under tre sang för att fråga om öpp­naren har minimum (ett steg) eller maximum (två steg).

 

Baron 1NT-2NT

(Leo Baron, Rhodesia) Svaret 2NT används som krav, oftast med en stark jämn hand.

Öppnaren skall bjuda färger nerifrån tills eventuell 4-4-anpassning uppda­gas.

Flera varianter av Barons sanghöjning är betydligt vanligare: Baron efter 2NT-öppning, där 3§ söker fyrkortsfärger nerifrån. Samma idé återfinns också i Lucksystemet, där 2NT efter inkliv på en sangöppning är kommando till öppnaren att bjuda färger nerifrån.

 

Överföringsbud

(Olle Willner, Stockholm; David Carter & Oswald Jacoby, USA) När de första överföringsbuden lanserades (53—54 i BT av Willner och samtidigt som »Texasbud» av Carter) var meningen att göra den starka handen till spelförare. I dag är överföringsbuden väldigt mycket mer.

Genom att visa sin färg med ett bud i färgen under, kan man hålla öppet för vidare budgivning och på så sätt nyansera mellan svaga och starkare händer med bara ett bud!

Ganska länge användes överföringsbuden bara av svararen till sang­öppnaren. Oswald Jacoby utvecklade överföringsbuden efter sang enligt amerikansk modell (vilken är den vi också använder i Modern EFOS och Modem Standard med överföring) medan vår egen Bo Karlgren utarbetade EFOS-modellen med överföring till »hårda och mjuka» färger.

Numera används överföringsidén i många andra sammanhang. Färgen under singel (ex. Blue Clubs budgivning med 4441-händer), överföring av svars­handen efter 1©/ª (Monacosystemet, Minisplit), efter motståndarnas sangöppning (A:son och BTC-försvaret), Rubens försvarsbud, med flera.

 

Texas

(David Carter, USA; Olle Willner, Stockholm) Genom svaret 4¨ efter

öppningen 1/2NT ber svararen öppnaren bjuda 4©. Svaret 4© är på samma sätt »överföring» till 4ª.

På samma sätt kan andra bud användas som »Texasbud», visande färgen över den bjudna.

 

Sydafrikansk Texas

En variant är »Sydafrikansk Texas» där 4§ visar hjärter medan 4¨ visar spader. Sydafrikansk Texas används både som svar på sangöppning och som öppningsbud med solid högfärg.

Sydafrikansk Texas innebär att svarshanden till en sangöppning kan välja vilken hand som skall spela kontraktet. Dessutom finns ett ledigt reläbud, (4¨ på 4§, 4© på 4¨) som kan användas för att visa maxi­malt bra anpassning (som en slaminvit) eller, om man så vill, att handen saknar gafflar så att partnern trots allt bör spela.

 

EFOS överföring

(Bo Karlgren, Stockholm) Utvecklat i mitten på 50-talet som en del i EFOS-systemet. Svararens 2¨ är överföring till »mjuka» färger (hjärter eller klö­ver), 2© till »hårda» färger (spader eller ruter).

Öppnarens normala reaktion på överföringsbudet är att bjuda reläbudet. Han kan avvika med maximal styrka och anpassning:

1NT

2¨

 

2©

 

Normalsvar.

2ª

 

Bra i både klöver och hjärter.

3§

 

Bra i hjärter, men inte i klöver.

Efter de avvikande svaren kan svararen ställa allt till rätta genom ny överföring på lämplig nivå. Efter 1NT-2© visar 2NT anpassning i båda färgema, 3¨ enbart i spader.

Efter normalsvaret har svararen de här möjligheterna:

1NT

2¨

 

2©

pass

Svagt med hjärterhand.

 

2ª

Kommando till 3§.

 

2NT

Välj mellan 3 klöver och 3 Sang.

 

3©

Invit till 4 hjärter.

 

4§

Essfråga.

Motsvarande varianter efter buden 1NT-2©; 2ª (3§ överföring till 3¨).

Efter dubbling eller inkliv på sangöppningen blir svaren 2¨ och 2© naturliga bud.

Se även Modern EFOS överföring.

 

Modern EFOS överföring

(Nilsland) Sammanställning av svenska och amerikanska idéer. Överföringen

2¨/© garanterar minst fem kort i närmast högre färg. Svararen kan vara stark eller svag.

Öppnaren bjuder reläbudet utom med maximal styrka och fyrkortsstöd, då högre bud är tänkbart. Svararens bud efter överföringen:

1NT

2¨

 

2©

Pass

Svag hand med hjärter.

 

2NT

Invit med femkorts hjärter och jämn han.

 

3NT

Utgångshand, dito.

 

Ny färg

Naturligt rondkrav (minst 5-4).

 

3©

Invit med sexkortsfärg.

 

4©

Utgångshand, dito.

 

Hopp i färg

Slaminvit med lång hjärter och singel i hoppfärgen.

Motsvarande gäller efter inledningen 1NT-2©; 2ª.

Med 5-5 i högfärgerna finns följande möjlighet:

1NT-2©; 2ª-3© Utgångsnvit.

1NT-2¨; 2©.2ª + 3ª Slaminvit.

Med 5-5 i högfärgerna och utgångsstyrka inleder svararen med 2§.

 

STG överföring

(Alvar Stenberg, Malmö) Idén med STG-överföringen är att svararen i stället för att fråga ut öppnaren hellre skall berätta vad han själv har. Överförings­buden i STG visar minst fyra kort i färgen över den bjudna.

ª K D 5 4

© D 5 3

¨ Kn 92

§ E Kn 3

ª 10 6

© E Kn 9 8

¨ K D 8 3

§ D 5 4

Väst öppnar med 1NT (12-14, som STG-sangen anpassats för), och Öst bjuder 2¨. Efter Västs 2© bjuder Öst 3NT och Väst passar.

Med normal Stayman bjuder Öst 2§ och får svaret 2ª. När han sedan avslutar med 3NT har båda högfärgerna »bjudits». 1 STG har inte Väst visat något mer än högst tre hjärter.

Öppnarens bud efter STG-överföring:

1NT

2¨

 

2©

 

< fyra hjärter.

2ª

 

Fyra hjärter.

3§/¨

 

Fyra hjärter med alla honnörer i hjärter, lågfärgen och ess.

I STG-sangen tvingas man alltså ibland upp till treläget, även när svararen är svag, näm­ligen när sangöppnaren har äkta stöd i högfärgen.

Efter överföringsinledningen kan svararen visa olika typer av händer.

 

Marionett-Stayman

(Puppet Stayman, Neil Silverman, New York) En modern metod med samma fördelar som STG-sangen. Dessutom hanterar Marionett-Stayman även femkorts högfärg i sangöppningen.

På svaret 2§ skall öppnaren bjuda 2¨, såvida han inte har en femkortsfärg, som han bjuder naturligt.

Fortsatt budgivning:

1NT

2§

 

2¨

2©

Fyrkorts spader.

 

2ª

Fyrkorts hjärter.

 

2NT

Invit med 4-4 i högfärgerna.

 

3NT

Utgångsstyrka med 4-4 i högfärgerna.

 

4NT

Slaminvit med 4-4 i högfärgerna.

Efter svararens återbud skall öppnaren i nästa rond bjuda ut sin hand.

1NT

2§

 

2¨

2ª

Fyrkorts hjärter.

2NT

 

Minimum utan hjärterstöd.

3©

 

Minimum med hjärterstöd.

3NT

 

Maximum utan hjärterstöd.

4©

 

Maximum med hjärterstöd.

Buden 3§/¨ kan användas som provbud med mellanstyrka och stöd.

Jämfört med vanlig Stayman finns en del, till synes uppenbara, fördelar med Marionett-Stayman:

a)    Man kan stanna i 2 ruter.

b)    Lättare att hitta 5-3 i högfärg, när öppnaren har femkorts högfärg.

c)    Man kan stanna i 2 spader när öppnaren har minimum (12NT-2§; 2¨-2©; 2ª).

d)    Öppnarens hand avslöjas mindre.

Buden 3 i färg efter 2§-2¨ kan användas efter eget huvud, t ex kortfärgen i 4441.

Marionett-Stayman är lämplig att kombinera med överföringsbud enligt Modern EFOS (Jacoby).

 

EFOS 2ª

(Jan Wohlin, Stockholm) Med längd i båda lågfärgerna kan svararen i EFOS bjuda

2ª som en fråga till öppnaren om bästa lågfärg.

Efter öppnarens lågfärgsbud kan svararen passa eller bjuda 3NT som visar 5-5 i lågfärgerna och låter sanghanden välja mellan 3 sang och 5 i lågfärg.

 

Conot 2NT

(Robert Conot, Cal, USA) En liknande variant som är populär i USA är »Conot 2 Sang». Svaret 2 Sang på en sangöppning ber öppnaren bjuda sin bästa lågfärg (3 klöver med lika längd).

Svararens alternativ blir sedan:

1NT

2NT

 

3§/¨

pass

Svag med båda lågfärgerna.

 

3©/ª

Utgångsintresse med svaghet i högfärgen.

 

3NT

Dito, men svag i båda högfärgerna.

 

4lå

Inviterande.

 

alå

Slaminvit i öppnarens lågfärg.

Med Conot 2NT måste man gå via Staymans 2§ (el. liknande) med en normal invithand i sang, även utan fyrkorts högfärg.

 

Modern EFOS 2ª

 

(Nilsland) Svararen bjuder 2ª på sangöppningen med en av följande handtyper:

 

a)     avläggshand med en lågfärg

b)     avläggshand med lågfärgerna

c)     obalanserad utgångshand med lågfärgerna

d)     slamintresse med minst 5-5 i lågfärgerna

 

På svararens 2ª bjuder öppnaren

 

1NT

2ª

 

 

2NT

 

ej längre klöver än ruter

 

3§

 

längre klöver än ruter

 

 

Budet 2NT visar således antingen lika längd eller längre ruter. Svararens återbud visar handtypen:

 

1NT

2ª

 

 

bud

pass

(på 3§)

 

 

3§/¨

avläggshänder i lågfärgen

 

 

3©

Singelton samt minst fem kort i öppnarens lågfärg

 

 

3NT

utgångshand eller en mild slaminvit

 

 

4lå

utgångsinvit

 

 

4alå

slaminvit i denna lågfärg

 

 

Kommentarer:

Svararen preciserar inte om han har en- eller tvåfärgad lågfärgshand med avläggstyp. Ingen nackdel, förstås.

Svararens 3©/ª kan vara olika starkt. Har öppnaren dåligt högfärgshåll bjuder han:

 

1NT

2ª

 

 

bud

3©/ª

 

 

4§/¨

 

fritt tempo, ej krav

 

5§/¨

 

tilläggsvärden

 

4hö

 

maximum (inget i högfärgen)

 

Svararens 3NT indikerar bara fyra kort i öppnarens lågfärg.

Obs! Med öppnarens lågfärg menas den som öppnaren bjudit (med alå den andra).

Givetvis behöver inte öppnaren ha mer än trekortsfärg. Med 2NT förutsätts öppnaren ha bjudit ruter.

 

Direkt högfärgsfråga 3¨

(Jan Wohlin, Stockholm) När man i sangsystemet tillåter femkorts högfärg på öppningshanden kan denna konvention användas.

När svararen inte är intresserad av fyrkorts högfärger, men är svag i den ena högfärgen är det ibland fel att bjuda 3NT. Med 3¨ kan svararen åtminstone kon­trollera om öppnaren har fem kort i »rätt» högfärg, utan att lämna alltför mycket onödiga upplysningar om händerna i övrigt.

 

Nonforcing Stayman

(Stayman) Se Staymans 2§.

I sangsystemet Dubbel Stayman används både 2§ och 2¨ som högfärgsfrågande bud, 2¨ med styrka för utgång annars 2§.

Svararen återbjuder enligt denna modell:

1NT

2§

 

bud

2©/ª

mild invit

 

3§/¨

mild invit

 

3©/ª

starkare invit

Med Roths 2¨ är svararens återbud 3©/ª krav med femkortsfärg, efter­som 2¨ endast bjudes med intresse för slam.

 

Begränsad Stayman

(Nilsland) Svaret 2§ är begränsat till högst invitstyrka och bjudes även utan högfärg.

På 2§ svarar sangöppnaren som på normal Stayman men får passa med klöverbetonad hand och minimum.

Det direkta svaret 2NT är reläöverföring till 3§. Svararens bud visar sedan:

Pass

svag hand med lang klöver

3¨

invithand med 5-5 i högfärgerna

3©/ª

invithand med 6-4 i högfärgerna

3NT

slaminvit med 4-4 i lågfärgerna

4§/¨

slaminvit med 5-4 i lågfärgerna