I detta dokument ges mycket kortfattade referenser till/beskrivningar av offensiva konventioner som inte behandlats separat på Syskon. Dessutom har vi försökt komplettera med länkar till beskrivningar som förekommer på Internet. Här berörs såväl »äkta»
konventioner, där ett bud i stället för sin naturliga innebörd har fått en
betydelse som inte har med den bjudna färgen eller tricknivån att göra, som
olika behandling av naturliga bud. Till den första gruppen hör t ex Staymans 2§. I den andra gruppen har vi
exempelvis starkt 2-över-l-svar och svaga tvåöppningar. Den primära källan är Mats
Nilslands System & Konventioner från 1982. |
Öppnarens konventionella stödbud
Konventioner efter starka tvåöppningar
2NT som enda krav på svaga tvåöppningar
Sangbudgivningen kan delas upp i två grupper. Den första behandlar
konventioner som kan användas var för sig eller flera tillsammans i ett
valfritt sangsystem. Nästa grupp är sådana som utgör »färdiga» sangsystem. Observera dock att man inte kan ändra hur mycket som helst i ett
känt sangkomplex utan att resultatet blir ett nytt sangsystem. Man kan
deklarera »EFOS med avvikelser», men då bör huvudparten vara EFOS och inte
avstegen. |
De mest kända svarskonventionerna är Staymans 2§ och överföringsbud. Högfärgsfrågan 2§ förekommer i olika skepnader och ingår i de flesta
sangsystem. 1 England kallas konventionen ibland för »Marx 2 klöver»,
eftersom Marx — en av Acolsystemets grundare — presenterade idén ungefär
samtidigt som Stayman. Överföringsbuden är en uppfinning som svensken Olle
Willner har stor del i. Redan 1953 redovisade Willner sina idéer i
Bridgetidningen. 1 USA fick David Carter ungefär samtidigt liknande impulser
vilket ledde till att Oswald Jacoby 1956 presenterade överföringsbuden i
amerikansk version i Bridge World. |
(Ewart Kempson, England; Samuel
Stayman, George Rapee, USA; J H Marx, England) Idén med 2§ som högfärgsfråga efter sangöppning lanserades på flera
håll. Vem som egentligen var först är omöjligt att säga, men nämnda herrar
var definitivt bland dem som populariserade konventionen, även om det
huvudsakligen blivit Stayman som fått äran. Staymans 2§ är en av de mest spelade konventionerna i bridge och
återfinns i varierande skepnader i flertalet sangsystem. Även »upprepad» och
»försenad» Stayman samt andra efterföljare baseras på samma grundidé, att med
ett konventionellt bud fråga efter högfärgslängder. |
(David Carter, St. Louis) Termen
»forcing» (krav) innebär här att svaret 2¨ som fråga efter högfärg samtidigt fastställer krav till
utgång. (Roths 2¨, se nedan, är slaminvit) Öppnarens återbud: |
||
1NT |
2¨ |
|
2©/ª |
|
Fyrkortsfärg (2© med båda högfärgerna). |
2NT |
|
Minimum utan högfärg. |
3§/¨ |
|
Maximum med femkorts lågfärg. |
3© |
|
Maximum med 2344. |
3ª |
|
Maximum med 3244. |
3NT |
|
Maximum med 33(43). |
Dubbel Stayman spelas oftast med
svag sang, där öppnaren ej har femkorts högfärg. Efter öppnarens återbud
fortsätter budgivningen naturligt. |
(Alvin Roth, USA) Svaret 2¨ visar alltid ett visst slamintresse (annars bjuds 2§). 1NT-2§; 2¨-3©/ª är krav med femkorts högfärg enligt Roth, men invit i
normal »dubbel Stayman». Se även Dubbel Stayman. |
(Pat Cotter, England) Cotters 2§ tvingar öppnaren att svara 2¨. Därefter kan svararen lägga av med pass eller 2 i
färg, eller kräva med bud på treläget. I Sverige har Cotter-metoden
genom Alvar Stenbergs utveckling kommit att bli populär efter öppningen 2NT, se detta. |
(Nya Zeeland) Gladiator
utvecklades som en komplett sangmetod. Svaret 2§ kommenderar öppnaren att bjuda 2¨, varefter billigaste färgbud av svararen är avlägg,
högre bud limiterade. Svaret 2¨ är Stayman och utgångskrav (forcing Stayman), högre
bud är naturliga och krav. Gladiators 2§ ingår (i modifierad form) i vissa systems sangmetoder:
Romklöver, MIXED, Merkur, CAB för att nämna de mest kända. |
(Populariserat av Per Olof
Sundelin, Stockholm) Svaret 2¨ ingår i »Suddsang» (Sundelins sang). Metoden ingår
också i det flertal sangsystem man laborerat med i systemen Carrot Club,
Skalmar, m.fl. Sundelins 2¨ kommenderar öppnaren att bjuda 2©. Svarshanden vill ofta lägga av i en egen färg, men kan
ha vissa andra handtyper. Svararens bud efter 1NT-2¨;2©: |
|||
pass |
|
|
Avlägg i hjärter. |
2ª |
|
|
Avlägg i spader. |
2NT |
|
|
Relä till 3§ |
|
3§ |
pass |
Avlägg i klöver. |
|
|
3¨ |
Avlägg i ruter. |
|
|
3©/ª |
Utgångsväljare med trekorts
högfärg och minst (54) i lågfärgerna. |
|
|
3NT |
Utgångsväljare med minst (55) i
lågfärgerna. |
3x |
|
|
Slaminvit med enfärgshand. |
3NT |
|
|
Slaminvit med minst (55) i
lågfärgerna. |
I modernare varianter, bland
annat i sangsystem med styrka 13—17, har man utvecklat Sundelins 2¨ ytterligare. Det kan där också bjudas med en invithand
och fem hjärter. Det innebär att öppnaren skall svara 2ª stället för 2©, när han kan acceptera en hjärterinvit. I senare versioner, av både
Carrol- och Skalmarsang, har budet 2¨ enligt Sundelin utgått och ersatts med
överföringsvarianter. |
(Eric Murray, Toronto) Svaret 2¨ på 1NT ber öppnaren bjuda sin längsta högfärg. Svararen
har i regel en svag hand med längd i bägge högfärgerna. Efter öppnarens 2©/ª kan svararen fortsätta med 2NT, som då visar en bra
hand och inbjuder till visning av fyrkortsfärger på treläget så att
4-4-anpassning kan hittas i alla färger. |
(J August, USA) Som Murrays 2¨,
men svararen kan också bjuda 2¨
med fyrkorts högfärg och längre lågfärg. Han återkommer då med lågfärgen om
inte högfärgen passade. Med båda lågfärgerna bjudes 2§
följt av 3§. |
(Non Plus Ultra) Svaret 2¨ är endera svagt med båda högfärgerna eller krav till
utgång. Öppnaren visar längsta högfärg; med lika längd bjudes hjärter. Svararen återkommer nu med 2ª på fyrfärg eller med femfärg på treläget, även bjuden
högfärg. Svararens 3NT visar utgångshand med andra högfärgen medan hopp till
fyrläget är splinter med ett femstöd. Med övriga händer bjuder svararen 2NT,
som visar en jämn hand, eventuellt med fyrstöd. Med den svaga handen måste
Svararen passa på 2©/ª. Efter 1NT-2¨; 2©/ª-2NT återbjuder öppnaren enligt följande: |
|
3§/¨ |
Lägsta fyrkorts lågfärg. |
3©/ª |
4333 e11er 4-4 i högfärgerna. |
3ahö |
Femkorts klöver. |
3NT |
Femkorts ruter. |
|
|
Efter 3§/¨ bjudes färger nerifrån. |
(Jeremy Flint, England) Denna
konvention används för att ge svararen möjlighet att undvika tre sang med
två typer av händer: a)
solid
lågfärg b)
båda
lågfärgerna I båda fallen förutsätts att
svarshanden är obalanserad och vill undersöka andra utgångskontrakt än 3
Sang. Flints 2¨ är krav till minst 3 Sang eller 4§/¨. På 2¨
skall öppnaren visa fyrkorts högfärg (rimligen bara en bra högfärg). Därefter
beskriver svararen typ a) ovan med: 3§ solid klöver eller solid ruter med klöverhåll. 3¨ solid ruter utan klöverhäll. Fältet är fritt för öppnaren att
visa håll under 3 Sang. När svarshanden är av typ b) bjuder han sin bästa
högfärg på treläget: 1NT-2¨ bud-3©/ª Öppnaren måste nu ha ett rejält
håll i den objudna högfärgen för att bjuda 3NT. När öppnaren inte har, eller
inte vill visa, högfärg på 2¨ bjuder han 2NT. Därefter gäller samma svarsvarianter. |
(5 Stayman, USA) Svaret 2¨
visar en obalanserad, lågfärgsbetonad hand och kräver till utgång. |
(Alan Truscott, New York) Svaret
2¨ är krav till utgång och begär att öppnaren visar sin
exakta fördelning alltmedan svararen endast bjuder reläbud. Med 4333 återbjuder öppnaren 2NT och visar fyrkortsfärg
på nästa relä. Med 4432 bjuder öppnaren 3¨ med båda lågfärgerna, med högfärg plus lågfärg bjudes
färgerna i denna ordning och med båda högfärgerna bjudes 2© följt av 2NT. I samtliga dessa fall kan svararen med ytterligare ett
relä begära att få reda på dubbelton resp. trippelton. öppnaren bjuder då ett
steg när hans dubbeltonfärg är lägre än trekortsfärgen och annars två steg. Med 5332 och fem kort i klöver, hjärter eller spader
bjuds först färgen och på nästa relä visas dubbelton med något av buden 3© (den lägsta), 3ª (den mittersta) eller 3NT. Med femkorts ruter bjudes 3©, 3ª eller 3NTang direkt på 2¨. Svararen kan använda meningslösa bud under tre sang för
att fråga om öppnaren har minimum (ett steg) eller maximum (två steg). |
(Leo Baron, Rhodesia) Svaret 2NT används som krav,
oftast med en stark jämn hand. Öppnaren skall bjuda färger nerifrån tills eventuell
4-4-anpassning uppdagas. Flera varianter av Barons sanghöjning är betydligt
vanligare: Baron efter 2NT-öppning, där 3§ söker fyrkortsfärger nerifrån. Samma idé återfinns
också i Lucksystemet, där 2NT efter inkliv på en sangöppning är kommando till
öppnaren att bjuda färger nerifrån. |
(Olle Willner, Stockholm; David Carter & Oswald
Jacoby, USA) När de första överföringsbuden lanserades (53—54 i BT av Willner
och samtidigt som »Texasbud» av Carter) var meningen att göra den starka
handen till spelförare. I dag är överföringsbuden väldigt mycket mer. Genom att visa sin färg med ett bud i färgen under, kan
man hålla öppet för vidare budgivning och på så sätt nyansera mellan svaga
och starkare händer med bara ett bud! Ganska länge användes överföringsbuden bara av svararen
till sangöppnaren. Oswald Jacoby utvecklade överföringsbuden efter sang
enligt amerikansk modell (vilken är den vi också använder i Modern EFOS och
Modem Standard med överföring) medan vår egen Bo Karlgren utarbetade
EFOS-modellen med överföring till »hårda och mjuka» färger. Numera används överföringsidén i många andra sammanhang.
Färgen under singel (ex. Blue Clubs budgivning med 4441-händer), överföring
av svarshanden efter 1©/ª (Monacosystemet, Minisplit), efter motståndarnas
sangöppning (A:son och BTC-försvaret), Rubens försvarsbud, med flera. |
(David Carter, USA; Olle Willner, Stockholm) Genom
svaret 4¨ efter öppningen 1/2NT ber svararen öppnaren bjuda 4©. Svaret 4© är på samma sätt »överföring» till 4ª. På samma sätt kan andra bud
användas som »Texasbud», visande färgen över den bjudna. |
En variant är »Sydafrikansk Texas» där 4§ visar hjärter medan 4¨ visar spader. Sydafrikansk Texas används både som svar
på sangöppning och som öppningsbud med solid högfärg. Sydafrikansk Texas innebär att svarshanden till en
sangöppning kan välja vilken hand som skall spela kontraktet. Dessutom finns
ett ledigt reläbud, (4¨ på 4§, 4© på 4¨) som kan användas för att visa maximalt bra anpassning
(som en slaminvit) eller, om man så vill, att handen saknar gafflar så att
partnern trots allt bör spela. |
(Bo Karlgren, Stockholm) Utvecklat i mitten på 50-talet
som en del i EFOS-systemet. Svararens 2¨ är överföring till »mjuka» färger (hjärter eller klöver),
2© till »hårda» färger (spader eller ruter). Öppnarens normala reaktion på överföringsbudet är att
bjuda reläbudet. Han kan avvika med maximal styrka och anpassning: |
||
1NT |
2¨ |
|
2© |
|
Normalsvar. |
2ª |
|
Bra i både klöver och hjärter. |
3§ |
|
Bra i hjärter, men inte i klöver. |
Efter de avvikande svaren kan svararen ställa allt till
rätta genom ny överföring på lämplig nivå. Efter 1NT-2© visar 2NT anpassning i båda färgema, 3¨ enbart i spader. Efter normalsvaret har svararen de här möjligheterna: |
||
1NT |
2¨ |
|
2© |
pass |
Svagt med hjärterhand. |
|
2ª |
Kommando till 3§. |
|
2NT |
Välj mellan 3 klöver och 3 Sang. |
|
3© |
Invit till 4 hjärter. |
|
4§ |
Essfråga. |
Motsvarande varianter efter buden 1NT-2©; 2ª (3§ överföring till 3¨). Efter dubbling eller inkliv på sangöppningen blir svaren
2¨ och 2© naturliga bud. Se även Modern EFOS överföring. |
(Nilsland) Sammanställning av svenska och amerikanska
idéer. Överföringen 2¨/© garanterar minst fem kort i närmast högre färg.
Svararen kan vara stark eller svag. Öppnaren bjuder reläbudet utom
med maximal styrka och fyrkortsstöd, då högre bud är tänkbart. Svararens bud
efter överföringen: |
||
1NT |
2¨ |
|
2© |
Pass |
Svag hand med hjärter. |
|
2NT |
Invit med femkorts hjärter och jämn han. |
|
3NT |
Utgångshand, dito. |
|
Ny färg |
Naturligt rondkrav (minst 5-4). |
|
3© |
Invit
med sexkortsfärg. |
|
4© |
Utgångshand, dito. |
|
Hopp i färg |
Slaminvit
med lång hjärter och singel i hoppfärgen. |
Motsvarande gäller efter inledningen 1NT-2©; 2ª. Med 5-5 i högfärgerna finns följande möjlighet: 1NT-2©; 2ª-3© Utgångsnvit. 1NT-2¨; 2©.2ª + 3ª Slaminvit. Med 5-5 i högfärgerna och utgångsstyrka inleder svararen
med 2§. |
(Alvar Stenberg, Malmö) Idén med STG-överföringen är att
svararen i stället för att fråga ut öppnaren hellre skall berätta vad han
själv har. Överföringsbuden i STG visar minst fyra kort i färgen över den
bjudna. |
|||
ª K D 5 4 © D 5 3 ¨ Kn 92 § E Kn 3 |
ª 10 6 © E Kn 9 8 ¨ K D 8 3 § D 5 4 |
||
Väst öppnar med 1NT (12-14, som STG-sangen anpassats
för), och Öst bjuder 2¨. Efter Västs 2© bjuder Öst 3NT och Väst passar. Med normal Stayman bjuder Öst 2§ och får svaret 2ª. När han sedan avslutar med 3NT har båda högfärgerna
»bjudits». 1 STG har inte Väst visat något mer än högst tre hjärter. Öppnarens bud efter STG-överföring: |
|||
1NT |
2¨ |
|
|
2© |
|
< fyra hjärter. |
|
2ª |
|
Fyra hjärter. |
|
3§/¨ |
|
Fyra hjärter med alla honnörer i hjärter, lågfärgen och
ess. |
|
I STG-sangen tvingas man alltså ibland upp till
treläget, även när svararen är svag, nämligen när sangöppnaren har äkta stöd
i högfärgen. Efter överföringsinledningen kan svararen visa olika
typer av händer. |
|||
(Puppet Stayman, Neil Silverman,
New York) En modern metod med samma fördelar som STG-sangen. Dessutom
hanterar Marionett-Stayman även femkorts högfärg i sangöppningen. På svaret 2§ skall öppnaren bjuda 2¨, såvida han inte har en femkortsfärg, som han bjuder
naturligt. Fortsatt budgivning: |
||
1NT |
2§ |
|
2¨ |
2© |
Fyrkorts spader. |
|
2ª |
Fyrkorts hjärter. |
|
2NT |
Invit med 4-4 i högfärgerna. |
|
3NT |
Utgångsstyrka med 4-4 i
högfärgerna. |
|
4NT |
Slaminvit med 4-4 i högfärgerna. |
Efter svararens återbud skall
öppnaren i nästa rond bjuda ut sin hand. |
||
1NT |
2§ |
|
2¨ |
2ª |
Fyrkorts hjärter. |
2NT |
|
Minimum utan hjärterstöd. |
3© |
|
Minimum med hjärterstöd. |
3NT |
|
Maximum utan hjärterstöd. |
4© |
|
Maximum med hjärterstöd. |
Buden 3§/¨ kan användas som provbud med mellanstyrka och stöd. Jämfört med vanlig Stayman finns en del, till synes
uppenbara, fördelar med Marionett-Stayman: a) Man kan stanna i 2 ruter. b) Lättare att hitta 5-3 i högfärg, när öppnaren har femkorts
högfärg. c) Man kan stanna i 2 spader när öppnaren har minimum (12NT-2§; 2¨-2©; 2ª). d) Öppnarens hand avslöjas mindre. Buden 3 i färg efter 2§-2¨ kan användas efter eget huvud, t ex kortfärgen i 4441. Marionett-Stayman är lämplig att
kombinera med överföringsbud enligt Modern EFOS (Jacoby). |
(Jan Wohlin, Stockholm) Med längd i båda lågfärgerna kan
svararen i EFOS bjuda 2ª som en fråga till öppnaren om bästa lågfärg. Efter öppnarens lågfärgsbud kan svararen passa eller
bjuda 3NT som visar 5-5 i lågfärgerna och låter sanghanden välja mellan 3
sang och 5 i lågfärg. |
(Robert Conot, Cal, USA) En liknande variant som är
populär i USA är »Conot 2 Sang». Svaret 2 Sang på en sangöppning ber öppnaren
bjuda sin bästa lågfärg (3 klöver med lika längd). Svararens alternativ blir sedan: |
||
1NT |
2NT |
|
3§/¨ |
pass |
Svag med båda lågfärgerna. |
|
3©/ª |
Utgångsintresse med svaghet i högfärgen. |
|
3NT |
Dito, men svag i båda högfärgerna. |
|
4lå |
Inviterande. |
|
alå |
Slaminvit i öppnarens lågfärg. |
Med Conot 2NT måste man gå via Staymans 2§ (el. liknande) med en normal invithand i sang, även
utan fyrkorts högfärg. |
|
(Nilsland) Svararen bjuder 2ª på sangöppningen med en av följande handtyper: a)
avläggshand
med en lågfärg b)
avläggshand
med lågfärgerna c)
obalanserad
utgångshand med lågfärgerna d)
slamintresse
med minst 5-5 i lågfärgerna På svararens 2ª bjuder öppnaren |
||||||
|
1NT |
2ª |
|
||||
|
2NT |
|
ej längre klöver än ruter |
||||
|
3§ |
|
längre klöver än ruter |
||||
|
Budet 2NT visar således antingen lika längd eller längre
ruter. Svararens återbud visar handtypen: |
||||||
|
1NT |
2ª |
|
||||
|
bud |
pass |
(på 3§) |
||||
|
|
3§/¨ |
avläggshänder i lågfärgen |
||||
|
|
3©/ª |
Singelton samt minst fem kort i öppnarens lågfärg |
||||
|
|
3NT |
utgångshand eller en mild slaminvit |
||||
|
|
4lå |
utgångsinvit |
||||
|
|
4alå |
slaminvit i denna lågfärg |
||||
|
Kommentarer: Svararen
preciserar inte om han har en- eller tvåfärgad lågfärgshand med avläggstyp.
Ingen nackdel, förstås. Svararens 3©/ª kan vara olika starkt. Har öppnaren dåligt högfärgshåll
bjuder han: |
||||||
|
1NT |
2ª |
|
||||
|
bud |
3©/ª |
|
||||
|
4§/¨ |
|
fritt tempo, ej krav |
||||
|
5§/¨ |
|
tilläggsvärden |
||||
|
4hö |
|
maximum (inget i högfärgen) |
||||
Svararens 3NT indikerar bara fyra kort i öppnarens
lågfärg. Obs! Med öppnarens lågfärg menas den som öppnaren bjudit
(med alå den andra). Givetvis behöver inte öppnaren ha mer än trekortsfärg.
Med 2NT förutsätts öppnaren ha bjudit ruter. |
|||||||
(Jan Wohlin, Stockholm) När man i sangsystemet tillåter
femkorts högfärg på öppningshanden kan denna konvention användas. När svararen inte är intresserad
av fyrkorts högfärger, men är svag i den ena högfärgen är det ibland fel att
bjuda 3NT. Med 3¨ kan svararen åtminstone kontrollera om öppnaren har
fem kort i »rätt» högfärg, utan att lämna alltför mycket onödiga upplysningar
om händerna i övrigt. |
(Stayman) Se Staymans 2§. I sangsystemet Dubbel Stayman används både 2§ och 2¨ som högfärgsfrågande bud, 2¨ med styrka för utgång annars 2§. Svararen återbjuder enligt denna
modell: |
||
1NT |
2§ |
|
bud |
2©/ª |
mild invit |
|
3§/¨ |
mild invit |
|
3©/ª |
starkare invit |
Med Roths 2¨ är svararens återbud 3©/ª krav med femkortsfärg, eftersom 2¨ endast bjudes med intresse för slam. |
(Nilsland) Svaret 2§ är begränsat till högst invitstyrka och bjudes även
utan högfärg. På 2§ svarar sangöppnaren som på normal Stayman men får passa
med klöverbetonad hand och minimum. Det direkta svaret 2NT är
reläöverföring till 3§. Svararens bud visar sedan: |
|
Pass |
svag hand med lang klöver |
3¨ |
invithand med 5-5 i högfärgerna |
3©/ª |
invithand med 6-4 i högfärgerna |
3NT |
slaminvit med 4-4 i lågfärgerna |
4§/¨ |
slaminvit med 5-4 i lågfärgerna |
Konventionen ingår i NPU och är då kombinerad med 2¨ som en starkare högfärgsfråga. Se även NPU 2¨ |