System: Culbertson

Ursprung: När kontraktsbridgen började ta form på 20-talet blev Ely Culbertson snabbt en bridgeauktoritet. Redan när han började skriva artiklar om bridge fanns det bridgesystem. Dessa var emellertid primitiva och Culbertsons idéer (och hans förmåga att lansera dem) revolutionerade spelet.

Skapat datum: 1 slutet av 30-talet hade han lyckats så väl att man kan säga att bridge och Culbertson var identiska begrepp.. Den version av Culbertsons system som presenteras här är den som Culbertson lanserade 1936, och som blev standard i USA och stora delar av den övriga världen under de närmast följande aren.

När Goren kom ut med poängmetoden 1948 blev Culbertson snabbt distanserad. Trots att han snabbt anammade poängmetoden och 1952 gav ut sitt eget system omarbetat efter den nya beräkningsmetoden, lyckades han aldrig på hemmaplan ta igen Gorens försprång. En förklaring till detta kan också vara att Charles Goren vid denna tid hade otroliga framgångar vid bridgebordet medan Culbertson knappast spelade aktivt alls.

Under de många ar, som passerat sedan Culbertson själv presenterade den sista versionen av sitt system, har detta system förändrats till oigenkännlighet av användarna. Här i Sverige påverkades utvecklingen av var egen Mr Bridge, Eric Jannersten.

Syfte: Culbertson var den förste auktoritet, som värderade fördelningen i lika hög grad som honnörsstyrkan vid formulerandet av budgivningens principer.

Han införde kravbuden, för att inte budgivningen skulle avstanna innan man givit och erhållit tillräckliga upplysningar. 1-över-1 som krav är en av Culbertsons idéer. Därmed kunde också budgivningen hållas på en bekväm nivå.

Andra viktiga nyheter, som för oss kan vara självklarheter, var att man betraktade 4-kortsfärger som bjudbara. »The approach principle» gick ut på att man skulle föredra färgöppningar och -svar framför sangbud. Tidigare hade man bjudit sang sa fort möjlighet fanns.

Beskrivning

Handens värdering

Culbertson utgick till en början från honnörssticksberäkningen, s d. Sedan presenterades systemet med den normala poängberäkningen, 4—3—2--- 1.

När det gäller beräkningen av fördelningspoäng kommer man till samma resultat vare sig man använder Culbertsons eller Gorens beräkningsmetod, men Gorens är enklare.

Se kap. Värderingsmetoder.

Val av öppningsfärg

Eftersom man i Culbertson och Goren har ett starkt 2NT-aterbud efter svaret

2-över-l, tvingas man planera sin budgivning med två färger på fyra kort. I Modern Culbertson, som antagligen härrör från Jannersten, visar sangåterbudet på 2-tricksnivan mindre än sangöppningsstyrka. Detta är nog den variation av Culbertson som är vanligast i dag.

Öppningsbudens styrka

Öppningsbudet 1 i färg visar minst 13 poäng, varav minst 11 hp.

För att öppna med 2 i färg (starkt) krävs 25 p med god 5-färg, 23 p med god 6-färg eller 21 p och ännu längre färg.

Öppningsbuden
1§/¨/©/ª	visar 13 ca 24 poäng och minst 4-kortsfärg. 1 § kan dock vara en beredskapsöppning med kortare färg.
1NT	visar 16-18 (hos oss oftare 16-19) hp och en balanserad hand,
2§/¨/©/ª	Naturliga utgångskrav..
2NT	visar 22-24 hp, jämn hand.
3NT	visar 25-27 hp, jämn hand.
Generella principer Följande principer kännetecknar Culbertsons system: a) en bjudbar färg måste bestå av minst D, Kn fjärde för Öbs del. b) öppning i färg föredras framför sangöppning. Culbertson gick sa långt att han krävde att sangbudet skulle visa (4333). c) återbudet 2 Sang efter 2-över-l-svar visar 16-18 hp. d) 2-öppningarna är krav till utgång med 2 Sang som negativt svar (senare modifierades detta, och Sh fick passa på ombud av färgen på 3-läget). e) hoppande bud i ny färg är ovillkorliga kravbud. För svarsbuden på 1 i färg gällde normala regler: 1-över-l visar minst 6 poäng, 1NT 6-9, 2-över-l minst 10, hoppande borttag minst 16, enkel höjning 6-9, dubbel höjning var krav med 13-15, 2NT jämn hand med 13—15, 3NTdito med 16-18. Med trumfstöd och 10-12 poäng fick Sh gå omvägen över bud i ny färg, för att i nästa rond visa trumfstöd och invitstyrka. Eftersom varken Culbertson i denna utformning eller Goren är särskilt vanliga system i tävlingssammanhang far denna beskrivning räcka. Culbertsons konventioner Culbertson bidrog med många idéer, som sedermera blivit mer eller mindre kända konventioner. Bland annat i slambudgivningen finns spar efter Culbertson. Culbertsons 4—5 Sang, Culbertsons färgfrågebud och Storslamsinviten 5 Sang (ibland kallad »Josephine» eftersom hon var den som beskrev konventionen i »The Bridge World» 1936. En vanlig missuppfattning är att »vanliga» markeringar kallas för »Culbertsons». Markeringen högt-lågt härstammar ända frän Whistspelet och anses ha utformats i enklare form första gången 1834, av Lord Henry Bentinck. Flertalet av Culbertsons idéer har emellertid varit sa grundläggande att de inte är konventioner utan i stället en del av spelet... Modern Culbertson Det är omöjligt att säga vad detta diffusa begrepp ska innefatta. Ett minimikrav torde vara: stark sang (16-18, 16-19 eller möjligen 15-17 hp). starka 2-öppningar eller svaga, med 2§ starkt, eller möjligen med någon typ av Flannery. minimibetonat 2NT-aterbud efter 2-över-l-svar. dubbelhöjning krav (el. limit). kravprinciper och val av öppningsfärg som i Culbertson. Se även Jannersten.

Länkar:	Culbertson
Version & datum:	1 - 1982
Beskrivet av:	Mats Nilsland