System: Precisionsklöver

Ursprung: Precionsklöver är en utveckling av C C Wei av tidiga starka klöversystem som exempelvis Neapelklövern.  Wei införde en serie konventionella frågebud för att effektivisera den fortsatta budgivningen efter det starka öppningsbudet 1§.  Precionsklöverns stora genombrott var vid VM 1969 och kom därefter att spelas och utvecklas av bland annat det legendariska paret Garozzo-Belladonna.

Skapat datum:  Denna beskrivning baseras i huvudsak på Eric Jannerstens böcker Precisionsklövern (3:e upplagan 1976) och Avancerad Precision (1972). Precionsklöver som system skapades i slutet av 1960-talet.

Syfte: Den grundläggande tanken i Precionsklöver är kaptensprincipen, d v s att den starka handen – som alltid öppnar med 1§ - med hjälp av frågebud skall kunna erhålla all nödvändig information för att fastställa rätt slutbud. 

Beskrivning:

Öppningsbud

Den fortsatta budgivningen efter alla öppningsbud utom 1§-öppningen är tämligen naturliga och varierar sålunda starkt från par till par (och mellan tidsepoker).  Den konventionella budgivningen efter öppningsbudet 1§, frågebudgivningen, kommer dock nedan att gås igenom i viss detalj eftersom detta är systemets kärna och särart. 

Ett handvärderingssystem som ymnigt används i Precisionsklöver är kontroller.  Ess representerar två kontroller och Kung  är en kontroll.

Svar på 1§- öppningen

Den fortsatta budgivningen efter 1§-öppningen och dess omedelbara svar kan delas in i två grupper, antingen kan öppningshanden initiera en konventionell frågesekvens eller så kan budgivningen övergå i att vara i huvudsak naturlig.  Likaså kommer den fortsatta budgivingen att bero på om svarshanden kan avge ett direkt positivt svar eller om denne avger det oftast negativa 1¨ svaret.

Efter det negativa svaret 1¨ bjuds enligt

Efter positiva svar (1¨-2¨) finns följande direkta frågebud att tillgå:

Övriga frågebud uppkommer i senare lägen av budgivningen och finns beskrivna i tämligen stor detalj i nedanstående text.

Alfa-frågan

Alfa-frågan, d v s när öppningshanden bjuder en ny färg efter svarshandens positiva svar, frågar efter längd i frågefärgen samt antal kontroller (ess=2, kung=1) och besvaras enligt nedan:

Den upprepade Alfa-frågan besvaras enligt skalan:

Beta-frågan

Efter inledningarna 1§-1© och 1§-1ª kan den starka handen Beta-fråga med 1NT.  Beta-frågan frågar efter antal kontroller och svarshanden visar dessa stegvis med 2§ lovandes 0-2, 2¨=3, 2©=4, etc.  Efter svar kan öppningshanden Teta-fråga på 2-tricksnivån, övergå till naturlig budgivning med 2NT eller ny färg på 3-läget.  Återkommer öppningshanden direkt i svarshandens färg så är detta en Gamma-fråga.

Öppningshanden kan även efter det att svarshanden visat ”det omöjliga avslaget” Beta-fråga genom att bjuda partners singelfärg.  Svarsskalan är densamma, 0-2/3/4/etc.

Teta-frågan

Efter besvarad Beta-fråga kan öppningshanden fortsätta med en Teta-fråga, d v s fråga efter färgkvalité.  Svaren är som följer:

Efter negativt svar (1 steg) blir budgivningen och efter positivt svar spikas färgen som trumf och ny färg är Epsilon-fråga.

Gamma-frågan

Gamma-frågan frågar efter kvalitén på svarshandens färg (H=A, K eller D).  Observera att denna fråga behöver inte komma omedelbart utan kan föregås av exempelvis Alfa- eller Beta-fråga (dock är fråga i svarshandens färg efter en positivt besvarad Alfa-fråga Epsilon och inte Gamma).  Svaren på Gamma-frågan är:

Delta-frågan

Delta-frågan spikar färgen som trumf och frågar efter antal kontroller, svarshanden visar dessa stegvis med 1 steg lovandes 0-2, 2 steg = 3, 3 steg = 4, etc.   Den lågfrekventa Delta-frågan avges som ett direkt hopp i ny färg efter svarshandens positiva färgsvar.

Epsilon-frågan

Efter ett positivt svar på en Alfa-fråga, d v s svarshanden har visat Dxx eller bättre i frågefärgen och därmed etablerat den som trumf, så kan öppningshanden fråga efter kontroll i ny färg.  Epsilon-frågor används även Gamma-fråga.  Svaren på Epsilon-frågan är

En Epsilon-fråga kan följas av Epsilon-frågor i ny färg eller en direkt upprepad Epsilon-fråga vilken önskar klarläggande huruvida kontrollen är i form av honnör (1 steg) eller kortfärg (2 steg).  Om frågaren efter Epsilon-fråga i två färger återkommer med en tredje Epsilon-fråga i den första frågade färgen, ex

Så är denna upprepade Epsilon-fråga en undran om svarshanden har  extra eller  kompletterande kontroll(er) i färgen och besvaras enligt

Zeta-frågan

Zeta-frågan infinner sig efter svarshandens negativa 1¨ svar.  Om nu öppningshanden hoppar till 2© eller 2ª så frågas efter färgkvalité i färgen.  Svarsskalan är

Den fortsatta budgivningen efter en Zeta-fråga är beroende på om svaret var negativ (1-3 steg) eller positivt (4-8 steg).  Efter negativt svar är ny färg ny Zeta-fråga men efter positivt svar är ny färg Epsilon-fråga.  Öppningshanden kan efter ett negativt svar på Zeta-frågan spika denna som trumf genom att hoppa i ny färg, detta blir då en Epsilon-fråga eller genom att bjuda om sin färg vilket spikar färgen och initierar kontrollbudgivning.

Notera att efter inledningen 1§-1¨ så är ett direkt hopp till 3§/3¨ utan ett naturligt utgångskrävande bud.

Eta-frågan

Eta-frågan används efter ”det omöjliga avslaget”, d v s det fall då SH visat 8+ och (4441) genom att först bjuda 1¨ och sedan hoppa i färgen närmast under singelfärgen (sang med singel i partners färg).  Eftersom öppningshanden vet svarshandens exakta fördelning så undersöker ny färg (Eta-fråga) kvalitén på denna.  Svarsskalan är 

Efter besvarad Eta-fråga kan nya Eta-frågor ställas eller så kan öppningshanden Beta-fråga genom att bjuda svarshandens singelfärg.  Eta-frågan etablerar normalt färgen som trumf, även om undantag givetvis förkommer.

Jota-frågan

I tre lägen efter det att budgivningen inletts med 1§-1NT-2§ så kan öppningshanden fråga efter hur en visad 2-3 korts högfärg ser ut (svaren 2¨,3§ och 3¨):

Fortsatt budgivning efter 1§-1NT

Den fortsatta budgivningen efter det positiva svaret 1NT är i princip densamma som efter övriga positiva svar med skillnad att den starka handen kan högfärgsfråga med 2§.  Svaren på denna fråga är:

Efter 2¨-svaret kan öppningshanden övergå till naturlig budgivning genom att bjuda något annat än 2© eller 2ª enär dessa bud frågar hur färgen ser ut (Jota-fråga).  Efter svaren 2NT och 3§ är reläbudet Beta-fråga och senare högfärgsbud, liksom andra direkta högfärgsbud.  Bud i visad 4-kortsfärg är givetvis Eta-fråga och senare bud i de fall trumf hittats är Epsilon.

Störd budgivning

Efter 1-lägesinkliv bjuder svarshanden

Bjuder öppningshanden ny färg på2-läget så är detta Teta-fråga i övrigt så övergår budgivningen till att vara naturlig (d v s även höjningar av eventuella 1-lägesbud av svarshanden).

Efter 2-lägesinkliv bjuds enligt skalan:

Efter 3-lägesinkliv bjuds:

Variationer: Det finns antagligen lika många variationer på Precionsklöver som det finns par som säger sig spela systemet i fråga.  De flesta variationerna återfinns i den fortsatta budgivningen efter öppningsbuden 1¨ och uppåt men även i urvalet av vilka frågebud efter 1§–öppningen som används.  Mycket vanligt är att inkorporera svaga sangöppningar i 1¨-öppningen och eventuellt ändra styrkeintervallet på 1NT till 14-16 eller kanske vanligare 15-17.  Det förekommer även att Marmic-händerna stoppas in i 1¨-öppningen så att man får rum med fler spärrande 2-öppningar.

Att låta öppningsbudet 2NT visa 22-23 anses numera vara mycket gammalmodigt och denna typ av hand inkorporeras oftast i 1§-öppningen eller eventuell Multiöppning på 2-läget.

En variant använd i bland annat Morotsklövern för att förhoppningsvis oftare få spelföringen på den starka och mindre beskrivna handen är att stuva om de positiva svaren efter 1§-öppningen, exempelvis låta 1© visa 8+ och balanserad hand, 1ª = 8+ och 5+korts hjärter, 1NT = 8+ och 5+korts spader, 2§ = 8+ och 5+korts ruter och slutligen 2¨ = 8+ och 5+korts klöver. 

Under 1990-talet har det i starka och dubbeltydiga klöversystem blivit alltmer populärt att flytta den trefärgsvisande 2¨-öppningen till 2©, budet blir då dels naturligt men framför allt betydligt aggressivare eftersom mothandsbudgivningen blir svårare. 

Länkar:

Version & datum:

1 - 2002-01-12

Beskrivet av:

Christer Enkvist